Jag hoppas att ni lösdrivare har gjort er redo för både mental och fysisk smärta, för ikväll smäller det! Äntligen är det hög tid för den bästa och sämsta dagen på året. Tyvärr är det som bekant ett av lufthuvudena från Wahlgren/Ingrosso-släkten som ska försvara Sveriges färger i årets upplaga av Eurovision. Men eftersom att vi som land bevisligen inte kan få fram ett bättre bidrag än det, får vi helt enkelt bita i det sura schlageräpplet. 
 
 
 
 
Hörde för övrigt några rykten om att vår kära Benjamin hade hånat lite andra bidrag innan finalen, något om otakt och lågbudget. Samtidigt som han anser att andra länder inte har lagt tillräckligt med pengar på deras nummer - så står han ensam och dansar en 30 sekunder lång koreografi på repeat framför en skärm med sträck av olika färger, som en modern och bortskämd Linus på linjen. I en helt orelaterat nyhet så har vi här en bild på när Benjamin flyttar in i sitt nya hus av glas. 
 
 
Nu måste jag äta mat och agera värd, bloggen återkommer när vi närmar oss kvällens musikaliska apokalyps. 
 
Nu jävlar är det nära, dryga 5 minuter bort från glitter, glamour, skam och han som alltid stjäl shownen - cyprioten Klitos Klitou. 
 
Ifall någon här är något av en liveblogg/Eurovision-oskuld, så kommer här en illustration med lite tips på vad man kan/bör ha framför sig en sådan kväll som denna. Helst ska det såklart vara mycket mer bubbel, men jag försöker bli man och lära mig att dricka whisky. 
 
 
Men kan de här jävla femteklassarna flytta på sig? Ge folket vad de vill ha! 
 
Vampyrer? Brinnande instrumen? och MYCKET MER? Men jävlar i min lilla låda. 
 
Först ska tydligen Portugals jävla Jack Black framföra en serenad tillsammans med en kvinna som verkar uthärda en väldig smärta inombords - och kan bara få ut det genom sång. Vet inte riktigt varför folk applåderar. 

"Färre kvinnor här än i Svenska Akademien" - Edward Af Sillén sparar inte på krutet idag. 
 
Efter Jack Black och den ledsna tanten så kommer ännu en ledsen kvinna fram på scenen, ackompanjerad av 600 alldeles för försiktiga trumslagare. 
 
Jaha, den traditionella flaggparaden? Vafan det nu är. Självklart så är det någon Daltons DJ och keyboardfantast som ska hålla stämningen medan folk genomlider det här. 
 
Har alla artister tränat på något speciell intro eller pose inför det här? Gick inte så jävla bra för någon av dem iaf.  
 
"Hon längst till vänster kanske ni känner igen från serien NCIS: Los Angeles", näru Edward, det gör vi då fan inte. Har nog med problem i livet som det är. 
 
Ukraina: Melovin - Under the ladder:
Inledera vi hela jävla kvällen med vampyren, är det på riktigt? Självklart ska den linsbärande emo-karln stiga upp ur en kista. Av någon dum anledning så har han bara en vampyrlins också. Självklart är man inte heller en svår och missförstådd artist utan att låtsas spela piano heller, så det hann han också med. Med vad i helvete... var BÅDE vampyren och det brinnande instrumentet i det första numret? Jaha. Lika bra att packa ihop alltihopa nu då. 
 
Spanien: Amaia y Alfred - Tu canción.
Ballad, blä. Kärlek, blä. Tråkig låt, blä. Har en kort video som på ett perfekt sätt förklarar känslorna till denna låt.
 
 
Slovenien: Lea Sirk - Hvala, ne!
Hvala ne betyder tydligen nej tack, i övrigt förstår jag inte så mycket om den här låten. Det är någon slags slovensk rap/techno? Kan ju dock tipsa om att det inte är skitsmart att försöka få med en publik från Portugal att sjunga allsång på slovenska. Pluspoäng pga söt. 
 
Litauen: Ieva Zasimauskaitė - When we’re old
"Det närmaste Litauen har varit en vinst är när 6 gubbar stod på scenen och skrek, medan publiken buade", ifall någon undrade hur bra Litauen brukar vara på det här, och allt annat. Ugh... ska hon sitta ner hela låten och sjunga på sin jävla ballad? Helvete så lat. Det tog helt seriöst 2 minuter för mig att förstå att hon sjöng på engelska. Självklart sjunger hon om någon slags förlorad kärlek, gissningsvis från högstadiet. STRYK DET! HAN KOM PÅ SLUTET! Ett lyckligt slut alltså, det var hon inte värd. 
 
Österrike: Cesár Sampson - Nobody but you
 Österrikes Cesár inleder sitt nummer på en platå, som jag bara kan anta ska symbolisera hans gigantiska ego, som sakta sänks ner i rännstenen. Men man måste ge beröm för att tröjan, stänkskydd på övre delen för när man sölar, så slipper man tvätta lika ofta. Geni. Lär ju rinna ut en hel del man med den där gluggen mellan tänderna. 
 
Estland: Elina Nechayeva - La forza
Nu kommer Elina från Estland, med en spansk låt. Va? Jaha, det är kvällens första opera, eller som det i folkmun kallas - pisspaus. Är hon inte klar än? Tråkigt att Estland skulle lägga all sin tid och kraft på en klänning som ändrar färg, än på en bra artist. 
 
Norge: Alexander Rybak - That’s how you write a song
Men var vi inte klar med den här jäveln? Även att han går ett jävla steg längre än alla andra som låtsas spela instrument på den här tävlingen, han har inte ens anständigheten nog att ha fysiska instrument där, utan han kör någon jävla luftinstrument-grej. Serien SKAM kommer från Norge va? Är Rybak med? Kan han få vara det? Och när ungjäveln väl får ett instrument på riktigt, då spelar han ändå i luften? Fattar inte vad de är så jävla glada efteråt, kanske för att lidelsen är över? 
 
Portugal: Cláudia Pascoal - O jardim
Den framtida fru Johansson gör här en fantastisk debut på den europeiska scenen, är ju vad jag skulle vilja säga. Men tyvärr är hon tvungen att förgöra mina förväntningar med ÄNNU en svår jävla ballad. Självklart kommer det även inskuttandes någon annan tjomme i något som endast kan ha varit en stulen jacka. 
 
"The most famous room in the world right now" - Eh? Ifall alla andra människor är utomhus så, ja visst, varför inte? 
 
Skönt att äntligen få det bekräftat iaf, det är inte bara Sverige som är pinsam med sitt mellansnack. 
 
Storbritannien: Surie - Storm
Har redan glömt bort låten men inte mannen som hoppade in på scenen under numret. Full av beundran av Surie (?) som fortsatte låten efter mongot lämnat. Det verkar dock vara väldigt inne med rosa hår detta år, känns som ett dyrt mellanstadiedisco. 
 
Serbien: Sanja Ilić & Balkanika - Nova deca
Vad ska vi göra för att inte vara sämst det här året?
- Albert Einste
- Va?
- Och en jävla munk som sjunger!
- Alltså, jag vet inte rikt...
- OCH EN HEMLÖS MAN I PONCHO SPELAR TRUMMOR!!!
 
Tyskland: Michael Schulte - You let me walk alone
Ännu en svår och ledsen artist träder fram i schlagerljuset, ironiskt nog, med tanke på att mörkret är hans bästa vän. Dock sjunger han iaf inte om förlorad kärlek från lågstadiet, utan om något som faktiskt är sorgligt. Synd Michael, vi som ser på Eurovision är MÄN, dina känslor biter inte på oss. 
 
Im Not Crying Youre Crying GIF
 
Albanien: Eugent Bushpepa - Mall
Eugent Bushpepa. EUGENT. BUSHPEPA. Kliver ut på scenen iklädd en utstyrsel som endast kan beskrivas som det oheliga barnet mellan en mördad spansk matador och en sexgunga. Låten handlar tydligen om den saknad man känner när man lämnar Albanien, sannerligen något som många utanför Albanien känner igen sig i - eller nä. 
 
Frankrike: Madame Monsieur - Mercy
I vanliga fall brukar vi klaga på att fransoserna inte kan engelska och att vi därför måste säga poängen på franska hela jävla tiden, bara för att de som land inte kan ta sig i kragen. Men ikväll har de gett sig fan på att slå alla möjliga rekord i mannaminne. Till och börja med heter deras band "Fru Herrn", och i låten så sjunger dem "Jag heter, tack". Att Tyskland tvingades ge tillbaka er självständighet efter andra världskriget är fan något vi alla får lida för tills tiden tar slut. 
 
Tjeckien: Mikolas Josef - Lie to me
VAD ÄR DET SOM HÄNDER? Jag finner inte orden. Tjeckiens vita Steve Urkel försöker allt han kan för att nå ut till kidsen, det är dabningar, någon version av "backpack kid" och allt annat oheligt som är populär med dagens ungdomar. Men hur mycket han än försöker, så kommer han inte få in barnen i hans van. 
 
Danmark: Rasmussen - Higher ground
När de presenterades innan showen så stod de väldigt homoerotisk och smekte varandras skägg. Nu är de istället stenhårda vikingar (jag tror det är det de siktar mot iaf?). Frågan är ju bara vad de andra fyra i gruppen fyller för funktion, mer än att de hjälper frontmannen att hålla takten när de marscherar? Förmodligen behövs de inatt, när de har en gemensam ormgrop med skägg, svett och en hel del tårar. 
 
Australien: Jessica Mauboy - We got love
Jessica, mah boy. Hade glömt att Australien är med i Eurovision nuförtiden, inget är heligt. Har äntligen sett någon med lika stela höftrörelser som mig själv. Om jag tidigare har klagat på artister som sitter ner/rör sig för lite, så måste jag nu säga till mah boy att hon rör sig alldeles för mycket. Det måste vara någon slags aboriginsk dans som jag inte förstår mig på i nyktert tillstånd. 
 
I den här pausen har vi fått lära oss att serber är i ett ständigt stadie av dum i huvudet, samt att killar är starka. Tackar. 
 
Finland Soumi:  M.A Numminen - Som en gummiboll Lordi - Hard Rock Hallelujah Saara Aalto - Monsters
Saara snurrar fram på ett sådant där hjul som cirkusartister kastar knivar mot, tyvärr är det ingen där och kastar knivar just ikväll. Med sig har hon 2-4 underhuggare till någon homosexuell bondskurk, och tro det eller ej, för ANDRA gången ikväll har vi människor på scenen med kläder gjorda av sexgungor. Daniel Edfelt hade varit stolt. 
 
Bulgarien: Equinox - Bones
Jag vet inte vem som är frontmannen/kvinnan i denna uppsättning? Är det the amish brother som sjöng först? Är det den självsäkra unga mörkyhade mannen med pondus nog åt två - eller är det köpcenters-Lady Gaga? 
 
Moldavien: Doredos My - Lucky day
Helvete vilken fart, vilken humor, nu jävlar blir det åka av! De ger av illusionen av att de kan finnas på flera ställen samtidigt, men jag kan avslöja att det faktiskt är andra människor bakom skärmen. Så lätt är jag inte att lura. Fattar inte konceptet, är det någon typ av Benny Hill-tribute? 
 
Sverige: Benjamin Ingrosso - Dance you off
"Dansnummret är MINST SAGT KRÄVANDE", ursäkta mig men fucking what? Det är ju inga bakåtvolter direkt. Nu är han iaf här, Benjamin Wahlgren-Ingrosso. Han går, juckar och flirtar som bara de där Ingrossos kan, samtidigt som att han vill "dansa av oss". Lite kåt blir ju säkert någon. 
 
Ungern: Aws - Viszlát Nyár
Då var vi uppe i två låtar som handlar som att någon har gått bort, den här gången förmedlas budskapet genom undermålig ungersk hårdrock, tydligen. Stå och skrika nonsens på en schlagerscen för att hedra sin döde far är ju en väg att gå. Det är inte rätt väg, men det är en väg. Jävlar så arg han är. 
 
Israel: Netta - Toy
MEN VAD ÄR DET HÄR FÖR FANTASTISK EUROVARELSE?! Kliver upp och beatboxar fram kycklingljud som att hon inte var född till något annat. En bakgrund med väggar av maneki nekos, tre dansare som otvivelaktigt är knarkade ända upp i kanelen och ett jävla kaos till låt, en otrolig show. Bloggen är nöjd. #vinnare
 
Nederländerna: Waylon - Outlaw in ‘em
Hey there, partner! Så... efter den beatboxande dåren från Israel, så har vi en countrygrabb från Holland? Leopardkavaj, ful hatt och allt. Självklart har han med sig ett typiskt countryband i bakgrunden också, tror ni. Men nej, det är fyra mörkhyade män som dansar som de vore besatta av epileptiska spöken. 
 
Irland: Ryan O’Shaughnessy - Together
Herr O'SHAUGNESSY sjunger om sin förlorade kärlek (ja, en till, så jag gick och bajsade). Men! Den här gången handlar det minsann om homosexuell kärlek. Jag gissar att låtjäveln inte var bra. 
 
Cypern: Eleni Foureira - Fuego
Ännu ett icke-spanskt land som sjunger på spanska. Och jag ska stoppa er redan nu, människor från Sundsvall, ordet "fuego" kommer alltså inte från Bite Line-pizza El Fuego. Tydligen ska det vara en av favoriterna till att ta hem hela skiten. Bloggen måste medge att så faktisk kan vara fallet, gör det framträdandet var muí caliente. 
 
Italien: Ermal Meta e Fabrizio Moro - Non mi avete...zzz
Förra året skickade Italien en svår och känslig artist, då vann de inte. I år skickade de två svåra och känsliga artister, de kommer inte vinna i år heller. Börjar blir väldigt less på eran jävla skit nu, Italien. Skicka något riktigt nästa år eller stanna hemma. 
 
Musiken medan man väntar på resultaten från röstningen brukar hålla ganska bra klass, eller åtminstone vara underhållande. Men Portugal visar här att man sannerligen inte behöver vara bra eller rolig att titta på för att vara artist. Utan det räcker helt enkelt med att man är där. 
 
Håller alla tummar och tår för den fantastiska människan som Israel skickade dit. 
 
Hade helt förträngt hur mycket jag fullständigt hatar förra årets vinnare.
 
Tappade både lusten för att se programmet och att leva nu, hur fan kan man låta karln sjunga två låtar i rad? Skjut mig, skjut mig nu. Så. Jävla. Tråkigt.
 
Undra hur långt in i framtiden vi måste komma för att slippa fördröjningen när resultaten delas ut? 3018?
 
SKA MAN BEHÖVA SKÄMMAS FÖR EXAKT ALLA MÄNNISKOR SOM DELAR UT POÄNGEN? Sluta vara så jävla pinsamma era dumma jävla jävlar. 
 
Men ÄNTLIGEN är det en riktig konstig jävla eurovisionlåt som vinner! Inga tråkiga, lugna och känslomässigt svåra jävla låtar - ni kanske skulle anteckna det här, Italien?